Metodik

Energi och effekt hålls isär

Ett hus behöver dels effekt, alltså kilowatt när det är som kallast, dels energi, alltså kilowattimmar över året. De två skalar olika med klimatet och får aldrig blandas ihop.

Effekten räknas mot dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) från SMHI, utan att räkna in gratisvärme från människor och apparater. Energin räknas mot gradtimmar justerade med Boverkets geografiska faktor Fgeo, och där räknas gratisvärmen med. Ett hus i Kiruna behöver både mer effekt en kall natt och mer energi över året, men inte i samma proportion.

Värmefaktorn räknas ur fysik, inte ur en tabell

De flesta jämförelsesajter läser SCOP ur ett datablad och stannar där. Problemet är att SCOP gäller vid en bestämd framledningstemperatur, och nästan inget hus har just den.

Vi räknar i stället om värmefaktorn till husets faktiska arbetspunkt med Carnot-kvot: SPF = SCOP × carnot(husets framledning) / carnot(referens) × klimatfaktor × 0,95. Utfallet blir ungefär två procent sämre värmefaktor per grad högre framledning, vilket är samma tumregel branschen använder, men här är den härledd i stället för antagen.

Det är också det som gör att vi kan svara på vad större radiatorer skulle betyda i kronor. En tabellsajt kan inte räkna om till en arbetspunkt som inte står i tabellen.

Varje alternativ har sin fysiska gräns

En frånluftsvärmepump kan aldrig ta mer värme än ventilationsluften bär: P = q × 1,2 kJ/m³K × ΔT, plus kompressorarbetet. En luft/luft-värmepump tappar kapacitet när det blir kallt, ungefär 2 % per grad under 7 °C. Bergvärme och luft/vatten dimensioneras med avsikt mot en del av toppeffekten och täcker resten med eltillskott.

Regeln vi lärde oss av en granskning: när ett alternativ har en fysisk gräns modellerad måste alla ha det. Annars blir jämförelsen systematiskt sned, och den lutar alltid åt det billigaste hållet.

Har huset redan en värmepump räknar vi om din förbrukning med samma modell

Att omvandla en uppmätt elförbrukning till husets värmebehov med en platt årsverkningsgrad fungerar för en panna, men inte för en värmepump. En gammal frånluftspump i ett stort hus begränsas av samma luftflöde som en ny, och att kreditera den en verkningsgrad som dess egen ersättare inte kan nå gör att husets värmebehov blåses upp och att varje byte ser olönsamt ut.

Därför kör vi den befintliga pumpen genom samma dimensionering som alternativen, med en åldersfaktor på värmefaktorn, och löser ut det värmebehov som ger exakt den elförbrukning du faktiskt har. Åldersfaktorn räknas fram ur de två konstanter som redan står i modellen, så att den aldrig kan drifta ifrån dem.

Varje värde bär sin härkomst

Alla tal i modellen hör till en av fyra klasser: user (du har angett det), official (myndighetsdata med källa), derived (uträknat ur andra värden) och default (vår schablon, alltid med intervall).

Ett härlett värde blir aldrig starkare än sin svagaste ingång. Koden vägrar starta om en schablon saknar intervall eller om ett officiellt värde saknar källhänvisning. En konsekvens som är lätt att missa: ditt uppvärmningsbehov förblir en schablonklassad siffra även när du angett din förbrukning, eftersom hushållsel och varmvatten dras bort med schabloner. Analysens datakvalitet och det enskilda talets styrka är två olika saker.

Att avstå är ett alternativ

Nuläget ligger med som en egen rad i varje rangordning och kan vinna. Om ingen pump lönar sig säger vi det, i stället för att utse en vinnare bland förlorare. En tjänst som alltid rekommenderar ett köp är inte en beslutsmotor.

Ekonomin

Ingen vet vad elen kostar om tio ar. Darfor raknar vi tre utfall i stallet for att lata som om vi visste.

Vad vi inte kan

Vi dimensionerar inte på plats, vi lämnar inga offerter och vi installerar ingenting. Installationspriserna är modellens svagaste underlag: de kommer från publicerade prisguider, inte från mätningar. Ta in tre offerter och jämför mot vårt intervall, inte tvärtom.